Garden Nasturtium

Indiankrasse, Tropaeolum majus L. är en art i familjen krasseväxter. Arten finns inte vild, utan tros ha uppkommit kultur i Peru. Indiankrasse skall inte blandas ihop med smörgåskrasse (Lepidium sativum) som tillhör en annan familj, korsblommiga.

Indiankrasse kom till Europa med spanska upptäcktsresande under 1500-talet och då under namnet "Perus eldröda blomma", för att understryka ursprungslandet. Då indiankrasse ansågs reta sexualdriften har den även blivit kallad kärleksblomma. Andra medicinska åkommor som ansågs kunna botas var skoskav, snuva och barnlöshet. Carl von Linné skrev följande om krasse; "När thet hönset gifvet wärper dhe mycket".

Indiankrasse är ätbar och med intensiv krassesmak i blommorna.

Das Elisabeth Linné-Phänomen

Blomman kan ibland, särskilt vid skymningen, se ut att ge ifrån sig små blixtar.^[1] Fenomenet kallas Das Elisabeth Linné-Phänomen (Elisabeth Linné fenomenet) efter Carl von Linnés dotter, Elisabeth Christina von Linné,^[2] som var den första att besrkiva fenomenet i sin artikell i Kungliga Vetenskapsakademins Handlingar 1762.^[3]

Förr trodde man att det var ett elektriskt fenomen, men numer anser man att det är en reaktion av optisk karaktär i det mänskliga ögat. Att det beror på kontrasten mellan den orangea färgen mot grönskan omkring den.^[2]

Grupper

Sorterna delas vanligen in i två undergrupper, slingerkrasse och buskkrasse beroende på växtsättet.

Externa länkar

• Svensk Kulturväxtdatabas

Referenser

1. ^ Paulina Helgeson. "Lätt att gripas av Linnés bortglömda dotters längtan", Svenska Dagbladet (svd.se), recension 3 februari 2006 av Ann Granhammers prosaminiatyr Den indianska krassens blickande. Läst den 4 maj 2013.
2. ^ [a b] "Försenad jätteplantering till Malmös schlagerfest, expert varnar för kalkning och kogödsel på påse", Odla med P1, 29 april 2013. Läst och avlyssnat den 4 maj 2013. Relevant avsnitt börjar 20:00.
3. ^ Linnæa, Elisabeth Christina (1762). ”Om indianska krassens blickande”. Kungliga Vetenskapsakademins Handlingar. http://hosting.devo.se/kvah/catview.html?method=start&bookId=726&articleId=20263&skipSearchCriteria=false. Läst 7 maj 2017.

Denna växtartikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.