Dicrostonyx és un gènere de rosegadors de la família dels cricètids. Les espècies d'aquest grup es troben a la regió àrtica (Sibèria, Nord del Canadà i Alaska). Si bé aquests animals s'assemblen al lèmming comú en molts aspectes, el gènere Dicrostonyx ja no es classifica en la tribu dels lemminis, car les dades indiquen que els lemminis i les espècies de Dicrostonyx tenen orígens diferents i que les seves similituds són degudes a la convergència evolutiva. El nom genèric Dicrostonyx significa 'urpa forcada' en llatí.[2]
Dicrostonyx és un gènere de rosegadors de la família dels cricètids. Les espècies d'aquest grup es troben a la regió àrtica (Sibèria, Nord del Canadà i Alaska). Si bé aquests animals s'assemblen al lèmming comú en molts aspectes, el gènere Dicrostonyx ja no es classifica en la tribu dels lemminis, car les dades indiquen que els lemminis i les espècies de Dicrostonyx tenen orígens diferents i que les seves similituds són degudes a la convergència evolutiva. El nom genèric Dicrostonyx significa 'urpa forcada' en llatí.
Die Halsbandlemminge (Dicrostonyx) sind eine Gattung arktischer Wühlmäuse, die über Sibirien, Nordkanada und Alaska verbreitet sind. Obwohl sie dem Berglemming in vielerlei Hinsicht sehr ähnlich sind, werden sie nicht mehr zum Tribus Lemmini gezählt, da neue Untersuchungen Anlass zu der Vermutung gegeben haben, dass die Lemmini und die Halsbandlemminge unterschiedlichen Ursprungs sind und die Gemeinsamkeiten auf konvergenter Evolution beruhen.
Halsbandlemminge haben eine Kopfrumpflänge von 10 bis 15 cm, hinzu kommt ein nur ein bis zwei Zentimeter langer Schwanz. Das Fell ist im Sommer je nach Art grau, beige oder rotbraun. Im Winter wird es rein weiß. Halsbandlemminge sind die einzigen Nagetiere mit einem weißen Winterfell, wie es für andere Säugetiere (Schneehase, Hermelin) ebenfalls charakteristisch ist.
Mit den Lemmini haben Halsbandlemminge den gedrungenen Körperbau und den Stummelschwanz gemeinsam, ebenso den arktischen Lebensraum. Einmalig ist bei ihnen das jahreszeitliche Anwachsen der dritten und vierten Kralle der Vorderbeine. Diese haben im Sommer eine normale Größe, wachsen im Winter aber beträchtlich an und werden dicker und stärker. So können sie selbst in gefrorener Erde noch graben.
Halsbandlemminge nutzen im Sommer Baue, die sie im Tundraboden graben. Ein bis zu sechs Meter langer Tunnel führt zu einer Nestkammer, die einen Durchmesser von 15 cm hat und mit Gras ausgepolstert wird. Im Winter begnügen sich die meisten Halsbandlemminge mit Tunneln im Schnee. Ihre Nahrung sind im Sommer Gräser, Blüten und Früchte, im Winter Rinde, Zweige und Knospen.
Das weiße Winterfell der Halsbandlemminge wird von manchen Eskimos zur Herstellung von Kleidung genutzt, hat aber überregional keine Bedeutung.
Jarrell und Fredga erkannten 1993 die folgenden drei Arten an:
Die Zahl der Arten ist allerdings umstritten. Manchmal wurden alle Halsbandlemminge einer einzigen Art zugeordnet; Wilson und Reeder unterscheiden hingegen elf Arten, neben den oben genannten vor allem Endemiten von arktischen Inseln. Weitere Arten:
Die Halsbandlemminge (Dicrostonyx) sind eine Gattung arktischer Wühlmäuse, die über Sibirien, Nordkanada und Alaska verbreitet sind. Obwohl sie dem Berglemming in vielerlei Hinsicht sehr ähnlich sind, werden sie nicht mehr zum Tribus Lemmini gezählt, da neue Untersuchungen Anlass zu der Vermutung gegeben haben, dass die Lemmini und die Halsbandlemminge unterschiedlichen Ursprungs sind und die Gemeinsamkeiten auf konvergenter Evolution beruhen.
Туяктуу леммингдер (лат. Dicrostonyx) — момолой чычкан сымалдуу кемиргичтердин бир уруусу, буларга төмөнкү түрлөр: муунак ала лемминг (лат. D. hudsonius), туяктуу лемминг (D. torquatus) кирет.
Туяктуу леммингдер (лат. Dicrostonyx) — момолой чычкан сымалдуу кемиргичтердин бир уруусу, буларга төмөнкү түрлөр: муунак ала лемминг (лат. D. hudsonius), туяктуу лемминг (D. torquatus) кирет.
Dicrostonyx is a genus of rodent in the family Cricetidae.[1] It contains the collared lemmings. They are the only North American rodents that turn completely white in winter.[2] It contains the following species:
Dicrostonyx is a genus of rodent in the family Cricetidae. It contains the collared lemmings. They are the only North American rodents that turn completely white in winter. It contains the following species:
Northern collared lemming (Dicrostonyx groenlandicus) Ungava collared lemming (Dicrostonyx hudsonius) Nelson's collared lemming (Dicrostonyx nelsoni) Ogilvie Mountains collared lemming (Dicrostonyx nunatakensis) Richardson's collared lemming (Dicrostonyx richardsoni) Arctic lemming (Dicrostonyx torquatus) Unalaska collared lemming (Dicrostonyx unalascensis)Dicrostonyx Cricetidae animalia familiako generoa da[1], karraskarien barruan sailkatua.
Dicrostonyx Cricetidae animalia familiako generoa da, karraskarien barruan sailkatua.
Dicrostonyx est un genre de rongeurs qui comprend des espèces de lemmings appelées lemmings arctiques[1] ou encore lemmings à collier pour les distinguer des lemmings à bande (genre Lemmus)[2].
Cette espèce[Laquelle ?] était autrefois présente en France (au moins lors des périodes froides du Quaternaire), comme en témoignent des ossements anciens (par exemple trouvés à Cambrai ou dans une brèche calcaire à Maubeuge) qui montrent qu'elle cohabitait avec le lemming des toundras de Norvège et le campagnol des neiges[3].
Selon ITIS (12 mars 2016)[4] et Mammal Species of the World (version 3, 2005) (12 mars 2016)[5]:
Dicrostonyx est un genre de rongeurs qui comprend des espèces de lemmings appelées lemmings arctiques ou encore lemmings à collier pour les distinguer des lemmings à bande (genre Lemmus).
Dicrostonyx (Gloger, 1841) è un genere di roditori della famiglia dei Cricetidi comunemente noti come lemming dal collare.
Al genere Dicrostonyx appartengono roditori di piccole dimensioni, con lunghezza della testa e del corpo tra 100 e 157 mm, la lunghezza della coda tra 10 e 20 mm e un peso fino a 112 g.[1]
Il cranio è robusto, largo e leggermente schiacciato, il rostro è delicato e sottile, i fori palatali sono grandi. Il diastema tra gli incisivi e i molari è esteso. Gli incisivi sono lisci, quelli inferiori sono corti. I denti masticatori sono a crescita continua e mostrano la caratteristica conformazione prismatica della sottofamiglia.
Sono caratterizzati dalla seguente formula dentaria:
3 0 0 1 1 0 0 3 3 0 0 1 1 0 0 3 Totale: 16 1.Incisivi; 2.Canini; 3.Premolari; 4.Molari;Il corpo è tozzo e compatto, con una testa grande e il muso largo e piatto. La pelliccia è lunga, densa, molto soffice e setosa. In estate le parti dorsali variano dal brunastro al grigiastro, quelle ventrali sono biancastre o giallastre, mentre in inverno la muta è completamente bianca, fenomeno unico tra tutti i Roditori. Gli occhi sono relativamente grandi, le orecchie sono molto piccole, ridotte ad una piega cutanea nascosta dal pelo che circonda il meato uditivo, il quale può essere coperto da un ciuffo di peli. La coda è corta e cilindrica, è densamente ricoperta di lunghe setole che formano un ciuffo all'estremità. Le zampe sono corte e larghe, ognuna con cinque dita. I palmi e le piante sono densamente rivestite di peli. Il pollice è rudimentale e munito di un'unghia appiattita. Gli artigli delle altre dita anteriori sono invece caratteristici. Questi sono lunghi, sottili, compressi lateralmente e sviluppano, durante l'inverno, un ispessimento verticale che produce un secondo sperone sovrapposto. I piedi sono alquanto allargati, l'alluce è ben sviluppato e provvisto come le altre dita di artigli robusti. Le femmine hanno due paia di mammelle pettorali e due inguinali.
Il genere è diffuso in Siberia e nell'America settentrionale.
Il genere comprende 8 specie.[2]
Dicrostonyx (Gloger, 1841) è un genere di roditori della famiglia dei Cricetidi comunemente noti come lemming dal collare.
Dicrostonyx is een geslacht van zoogdieren uit de familie van de Cricetidae.
Dicrostonyx is een geslacht van zoogdieren uit de familie van de Cricetidae.
Obrożnik[3] (Dicrostonyx) – rodzaj ssaka z podrodziny karczowników (Arvicolinae) w rodzinie chomikowatych (Cricetidae).
Rodzaj obejmuje gatunki występujące w Ameryce Północnej i Azji[4].
Dicrostonyx: gr. δικρος dikros – rozwidlony; ονυξ onux, ονυχος onukhos – pazur[5].
Do rodzaju należą następujące gatunki[4][3]:
Obrożnik (Dicrostonyx) – rodzaj ssaka z podrodziny karczowników (Arvicolinae) w rodzinie chomikowatych (Cricetidae).
Dicrostonyx é um género de roedor da família Cricetidae.[1]
Dicrostonyx é um género de roedor da família Cricetidae.
Halsbandslämlar (Dicrostonyx) är ett släkte i underfamiljen sorkar med arter som lever i Sibirien, norra Kanada och Alaska. Släktet räknas inte längre till släktgruppen (tribus) lämlar på grund av att nyare undersökningar visade att deras gemensamma drag beror på konvergent evolution.
Halsbandslämlar når en kroppslängd mellan 10 och 15 centimeter och därtill kommer en ett till två centimeter lång svans. Sommarpälsen är beroende på art grå, gulaktig eller rödbrun. Vinterpälsen är helt vit. Halsbandslämlar är de enda gnagare med vit vinterpäls, men särdragen finns också hos andra däggdjur (skogshare, hermelin).
Halsbandslämlar har ungefär samma kroppsform som andra lämlar. Framfötternas tredje och fjärde klo har under sommaren ungefär samma längd som de andra klorna. Under vintern växer dessa klor och blir längre, tjockare och kraftigare. På så sätt har lämmeln möjlighet att gräva i frusen jord.
Under sommaren använder de underjordiska bon som de gräver i tundran. Tunneln är ungefär 6 meter lång och slutar i en grotta som polstras med gräs. I den kalla årstiden gräver de sina tunnlar i snön. Födan utgörs under sommaren av gräs, blommor och frukter samt under vintern av kvistar, knoppar och bark.
Den vita vinterpälsen används ibland av inuiterna för klädesplagg men ingen betydande handel finns.
Jarell och Fredga godkände 1993 följande tre arter:
Arternas antal är däremot omstritt. Några zoologer räknar alla populationer till samma art och Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 8 arter.[1]
Några ytterligare arter som blev beskrivna är:
Halsbandslämlar (Dicrostonyx) är ett släkte i underfamiljen sorkar med arter som lever i Sibirien, norra Kanada och Alaska. Släktet räknas inte längre till släktgruppen (tribus) lämlar på grund av att nyare undersökningar visade att deras gemensamma drag beror på konvergent evolution.
Dicrostonyx мають довжину голови й тіла 100-157 мм, довжину хвоста 10—20 мм, вага 30—112 гр. Влітку хутро залежно від виду сіре, бежеве або коричневе; взимку — чисто біле. Це тварини кремезної статури, які взимку стають істотно більшими.
Вони використовують влітку нори, які вони риють у тундровому ґрунті. Це до шести метрів тунель, який веде до встеленої травою гніздової камери діаметром 15 см. Взимку вони роблять тунелі лише в снігу. Їх їжею влітку є трави, квіти і фрукти, взимку кора, гілки і бруньки.
Dicrostonyx là một chi động vật có vú trong họ Cricetidae, bộ Gặm nhấm. Chi này được Gloger miêu tả năm 1841.[1] Loài điển hình của chi này là Mus hudsonius Pallas, 1778.
Chi này gồm các loài:
Dicrostonyx là một chi động vật có vú trong họ Cricetidae, bộ Gặm nhấm. Chi này được Gloger miêu tả năm 1841. Loài điển hình của chi này là Mus hudsonius Pallas, 1778.
Dicrostonyx Gloger, 1841
Копытные лемминги (лат. Dicrostonyx) — род грызунов подсемейства полёвок, представители которого обитают в Сибири, Северной Канаде и на Аляске.
Длина тела составляет от 10 до 15,7 см, длина хвоста 1,0–2,0 см, масса 30–112 г. Летом окраска меха в зависимости от вида) серая, бежевая или коричневая, а зимой — чисто белого цвета. Зимой когти средних пальцев передних лап копытных леммингов сильно разрастаются, образуя некоторое подобие лопатки — так называемое "копытце". Причем разрастание происходит как за счёт увеличения самого когтя, так и из-за разрастания ороговевших подушечек пальцев и подошвенных пластинок, в результате "копытце" оказывается вильчато-раздвоенным на конце[1]. Телосложение крепкое.
Летом копытные лемминги роют в тундровой почве норы, представляющие собой туннель длиной до 6 м, который ведёт к застеленной травой гнездовой камере диаметром 15 см. Зимой прокладывают тоннели только в снегу.
Питаются летом травой, цветами и плодами, зимой кормятся корой, ветками и почками.
Копытные лемминги (лат. Dicrostonyx) — род грызунов подсемейства полёвок, представители которого обитают в Сибири, Северной Канаде и на Аляске.
Длина тела составляет от 10 до 15,7 см, длина хвоста 1,0–2,0 см, масса 30–112 г. Летом окраска меха в зависимости от вида) серая, бежевая или коричневая, а зимой — чисто белого цвета. Зимой когти средних пальцев передних лап копытных леммингов сильно разрастаются, образуя некоторое подобие лопатки — так называемое "копытце". Причем разрастание происходит как за счёт увеличения самого когтя, так и из-за разрастания ороговевших подушечек пальцев и подошвенных пластинок, в результате "копытце" оказывается вильчато-раздвоенным на конце. Телосложение крепкое.
Летом копытные лемминги роют в тундровой почве норы, представляющие собой туннель длиной до 6 м, который ведёт к застеленной травой гнездовой камере диаметром 15 см. Зимой прокладывают тоннели только в снегу.
Питаются летом травой, цветами и плодами, зимой кормятся корой, ветками и почками.
環頸旅鼠屬(環頸旅鼠)(学名:Dicrostonyx)是哺乳綱、囓齒目、倉鼠科的一屬[1],而與環頸旅鼠屬(環頸旅鼠)同科的動物尚有鼴形田鼠屬(鼴形田鼠)等之數種哺乳動物。
목걸이레밍속 또는 목걸이레밍쥐속(Dicrostonyx)은 쥐상과 비단털쥐과에 속하는 설치류 속의 하나이다.[2] 목걸이레밍족(Dicrostonychini)의 유일속이다. 겨울에 털이 완전히 흰색으로 변하는 유일한 북아메리카 설치류이다.[3]