El gavilán pechirrojo o azor chicu de pechu coloráu (Accipiter rhodogaster) [2] [3] ye una especie d'ave accipitriforme de la familia Accipitridae. Ye endémica de la islla de Sulawesi, n'Indonesia. El so hábitat natural son los montes secos a baxa altitú, manglares y montes montanos.
Reconócense dos subespecies: [4]
El gavilán pechirrojo o azor chicu de pechu coloráu (Accipiter rhodogaster) ye una especie d'ave accipitriforme de la familia Accipitridae. Ye endémica de la islla de Sulawesi, n'Indonesia. El so hábitat natural son los montes secos a baxa altitú, manglares y montes montanos.
L'esparver de pit rovellat (Accipiter rhodogaster) és un ocell de la família dels accipítrids (Accipitridae) que habita boscos i manglars de Sulawesi i altres illes properes.
L'esparver de pit rovellat (Accipiter rhodogaster) és un ocell de la família dels accipítrids (Accipitridae) que habita boscos i manglars de Sulawesi i altres illes properes.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Gwalch bronwinau (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: gweilch bronwinau) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Accipiter rhodogaster; yr enw Saesneg arno yw Vinous-breasted sparrow hawk. Mae'n perthyn i deulu'r Eryr (Lladin: Accipitridae) sydd yn urdd y Falconiformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn A. rhodogaster, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r gwalch bronwinau yn perthyn i deulu'r Eryr (Lladin: Accipitridae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Aquila spilogaster Aquila spilogaster Aquila wahlbergi Aquila wahlbergi Barcud wynepgoch Gampsonyx swainsonii Eryr Adalbert Aquila adalberti Eryr Bonelli Aquila fasciata Eryr euraid Aquila chrysaetos Eryr Gurney Aquila gurneyi Eryr nadroedd Madagasgar Eutriorchis astur Eryr rheibus Aquila rapax Eryr rheibus y diffeithwch Aquila nipalensis Eryr ymerodrol Aquila heliaca Fwltur yr Aifft Neophron percnopterusAderyn a rhywogaeth o adar yw Gwalch bronwinau (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: gweilch bronwinau) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Accipiter rhodogaster; yr enw Saesneg arno yw Vinous-breasted sparrow hawk. Mae'n perthyn i deulu'r Eryr (Lladin: Accipitridae) sydd yn urdd y Falconiformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn A. rhodogaster, sef enw'r rhywogaeth.
Der Rosenbrustsperber, auch Schlegelsperber, (Accipiter rhodogaster) ist ein Greifvogel aus der Gattung der Habichte und Sperber (Accipiter).[1][2]
Er ist endemisch in Sulawesi in Indonesien.
Der Lebensraum umfasst tropischen oder subtropischen feuchten Tief- oder Bergwald, auch Mangrovenwald und Felder bis 2000 m Höhe.[3]
Der Artzusatz kommt von altgriechisch ῥόδον rhodon, deutsch ‚Rose‘ und altgriechisch γαστήρ, γαστρός gastēr, gastros, deutsch ‚Magen‘.[4]
Dieser Vogel ist 26 bis 33 cm groß, das Männchen wiegt etwa 113, das größere Weibchen 264 g, die Flügelspannweite beträgt 46 bis 62 cm. Er ist ein kleiner Sperber mit schieferfarbener Oberseite, kurzen, runden Flügeln und ziemlich kurzem, rechteckigem Schwanz. Er sieht als adulter Vogel dem Sulawesisperbers (Accipiter nanus) und dem Fleckschwanzsperber (Accipiter trinotatus) ziemlich ähnlich, der aber einen längeren Schwanz hat. Dieser Vogel unterscheidet sich durch graue Beine, lange und schlanke Zehen, einen größeren Schnabel und deutlichen Sexualdimorphismus in der Größe. Außerdem hat er keine weißen Flecken auf der gebänderten Schwanzoberseite. Das Weibchen ist auf der Oberseite dunkler braun bis schwarz, auf der Unterseite blasser und hat mehr graue Flecken an Kehle und Bauch. Die Iris ist gelb, der Augenring und die die Wachshaut gelb bis zitronenfarbig, der Schnabel schwärzlich mit bleiblauer Basis und gelbgrünlichem Schnabelwinkel, die Beine sind gelb. Jungvögel sind dunkel rotbraun mit schwärzlichen Flecken und Streifen auf der Oberseite, blasser rotbraunem Schwanz, schwärzlich-braunem Scheitel und Nacken, gelblich-weißer Unterseite mit kräftiger dunkler Strichelung an der Kehle.[3]
Es werden folgende Unterarten anerkannt:[5]
Handbook of the Birds of the World[3] und Avibase[1] führt noch als separate Unterart (Ssp.), sonst in der Nominatform enthalten
Der Vogel ist ruffreudig, einschließlich eines schnellen "hihihihihi..." von 20 Lauten in 2 Sekunden, tiefer und weniger durchdringend als der Ruf des Sulawesisperbers (Accipiter nanus).[3]
Die Nahrung besteht aus Insekten, Echsen, kleinen Säugetieren und gerne Vögeln. Über das Brutverhalten liegen keine sicheren Informationen vor.[3]
Die Art gilt als nicht gefährdet (Least Concern).[6]
Der Rosenbrustsperber, auch Schlegelsperber, (Accipiter rhodogaster) ist ein Greifvogel aus der Gattung der Habichte und Sperber (Accipiter).
Er ist endemisch in Sulawesi in Indonesien.
Der Lebensraum umfasst tropischen oder subtropischen feuchten Tief- oder Bergwald, auch Mangrovenwald und Felder bis 2000 m Höhe.
Der Artzusatz kommt von altgriechisch ῥόδον rhodon, deutsch ‚Rose‘ und altgriechisch γαστήρ, γαστρός gastēr, gastros, deutsch ‚Magen‘.
The vinous-breasted sparrowhawk (Accipiter rhodogaster) is a species of bird of prey in the family Accipitridae. It is endemic to the island of Sulawesi in Indonesia. Its natural habitats are subtropical or tropical moist lowland forest, subtropical or tropical mangrove forest, and subtropical or tropical moist montane forest.
The vinous-breasted sparrowhawk (Accipiter rhodogaster) is a species of bird of prey in the family Accipitridae. It is endemic to the island of Sulawesi in Indonesia. Its natural habitats are subtropical or tropical moist lowland forest, subtropical or tropical mangrove forest, and subtropical or tropical moist montane forest.
La Rozbrusta akcipitro (Accipiter rhodogaster) estas taga rabobirdo el familio de Akcipitredoj kiu inkludas ankaŭ multajn aliajn tagajn rabobirdojn kiel agloj, buteoj kaj cirkuoj.
Ĝi estas endemia de Indonezio. Ties natura habitato estas subtropikaj aŭ tropikaj humidaj arbaroj de malaltaj teroj, mangrovejoj kaj humidaj montararbaroj.
Ĉefa karaktero estas malhelruĝeca nuanco en brusto, kio estas tialo de la komuna nomo. Same la latina scienca nomo estas kunmetaĵo de du radikoj el la antikva greka signife respektive “rozo” kaj “ventro”.
La Rozbrusta akcipitro (Accipiter rhodogaster) estas taga rabobirdo el familio de Akcipitredoj kiu inkludas ankaŭ multajn aliajn tagajn rabobirdojn kiel agloj, buteoj kaj cirkuoj.
Ĝi estas endemia de Indonezio. Ties natura habitato estas subtropikaj aŭ tropikaj humidaj arbaroj de malaltaj teroj, mangrovejoj kaj humidaj montararbaroj.
Ĉefa karaktero estas malhelruĝeca nuanco en brusto, kio estas tialo de la komuna nomo. Same la latina scienca nomo estas kunmetaĵo de du radikoj el la antikva greka signife respektive “rozo” kaj “ventro”.
El gavilán pechirrojo o azor chico de pecho rojo (Accipiter rhodogaster)[2][3] es una especie de ave accipitriforme de la familia Accipitridae. Es endémica de la isla de Sulawesi, en Indonesia. Su hábitat natural son los bosques secos a baja altitud, manglares y bosques montanos.
Se reconocen dos subespecies:[4]
El gavilán pechirrojo o azor chico de pecho rojo (Accipiter rhodogaster) es una especie de ave accipitriforme de la familia Accipitridae. Es endémica de la isla de Sulawesi, en Indonesia. Su hábitat natural son los bosques secos a baja altitud, manglares y bosques montanos.
Accipiter rhodogaster Accipiter generoko animalia da. Hegaztien barruko Accipitridae familian sailkatua dago.
Accipiter rhodogaster Accipiter generoko animalia da. Hegaztien barruko Accipitridae familian sailkatua dago.
Mangrovevarpushaukka (Accipiter rhodogaster) on haukkojen heimoon kuuluva lintu. Sitä tavataan Indonesiassa.[1]
Sen elinpiiriä ovat subtrooppiset ja trooppiset kosteat alavat metsät ja vuoristometsät sekä mangrovemetsät nousuveden rajan yläpuolella ja myös maaseudun puutarhat.[1]
Se jakautuu kahteen alalajiin:[2]
Mangrovevarpushaukka (Accipiter rhodogaster) on haukkojen heimoon kuuluva lintu. Sitä tavataan Indonesiassa.
Sen elinpiiriä ovat subtrooppiset ja trooppiset kosteat alavat metsät ja vuoristometsät sekä mangrovemetsät nousuveden rajan yläpuolella ja myös maaseudun puutarhat.
Se jakautuu kahteen alalajiin:
Accipiter rhodogaster rhodogaster (Schlegel, 1862) Accipiter rhodogaster sulaensis (Schlegel, 1866)Accipiter rhodogaster
L’Épervier à poitrine rousse (Accipiter rhodogaster) est une espèce de rapace de la famille des Accipitridae.
Cet oiseau vit aux Célèbes et les îles Sula en Indonésie.
Il habite les forêts humides tropicales et subtropicales et les mangroves.
D'après Alan P. Peterson, cette espèce est constituée des deux sous-espèces suivantes :
Accipiter rhodogaster
L’Épervier à poitrine rousse (Accipiter rhodogaster) est une espèce de rapace de la famille des Accipitridae.
Elang-alap dada-merah adalah spesies burung pemangsa dalam famili Accipitridae. Burung ini endemik di Pulau Sulawesi, Kepulauan Banggai, dan Kepulauan Sula. [2]
Elang-alap dada-merah adalah spesies burung pemangsa dalam famili Accipitridae. Burung ini endemik di Pulau Sulawesi, Kepulauan Banggai, dan Kepulauan Sula.
Lo sparviero pettovinoso (Accipiter rhodogaster (Schlegel, 1862)) è un uccello rapace della famiglia degli Accipitridi originario di Sulawesi[2].
Misura 26–33 cm di lunghezza, per un peso di circa 113 g nei maschi e di circa 264 g nelle femmine; l'apertura alare è di 46–62 cm[3].
Questo piccolo accipitride si caratterizza per il suo richiamo insistente. Il maschio presenta parti superiori grigio-ardesia, ali arrotondate e relativamente corte e coda squadrata all'estremità. I tratti caratteristici delle rettrici sono piuttosto simili a quelli dello sparviero pigmeo di Sulawesi (A. nanus) e dello sparviero codamacchiata (A. trinotatus), con i quali condivide spesso l'areale. Le parti superiori sono grigio-piombo e quelle inferiori sono rosso vinato, ma le cosce sono grigie. Rispetto a questi suoi stretti parenti, questa specie si distingue per le cosce grigie, i lunghi artigli e le notevoli differenze nelle dimensioni. Le macchie bianche sulla coda barrata sono assenti. La femmina è circa il 35% più grande del maschio, ha parti superiori più marroni e parti inferiori di un vinato più chiaro, con macchioline grigie sulla gola, l'addome e le cosce. Per quanto riguarda le parti nude, l'iride è gialla, la cera è giallo-verdastra e le zampe sono di un giallo più chiaro rispetto a quelle dei giovani. Questi ultimi hanno parti superiori di colore rosso scuro. La coda è di un rosso più chiaro con barre bruno-nere. Il cappuccio e la nuca sono bruno-neri con un po' di bianco o di camoscio-fulvo. Le differenze tra le varie popolazioni sono molto deboli: gli esemplari che vivono a Muna e Buton (talvolta considerati come una sottospecie a parte, A. r. butonensis) hanno guance più grigie. La sottospecie A. r. sulaensis è invece estremamente più piccola, con un'apertura alare inferiore di 20 cm rispetto a quella della forma nominale. Le popolazioni che vivono sull'isola di Peleng presentano a volte ornamenti particolari sulla faccia[3].
Lo sparviero pettovinoso è considerato un rapace molto loquace e vocale. Emette un hihihhihihihihi rapido al ritmo di 20 note ogni due secondi. È sempre pronto a rispondere ai richiami della femmina o perfino alle registrazioni. Il suo repertorio è generalmente più profondo e più penetrante di quello dello sparviero pigmeo di Sulawesi (A. nanus)[3].
Gli sparvieri pettovinoso vivono da soli o in coppia. Sebbene possano spesso essere avvistati anche in luoghi relativamente aperti, non abbiamo a disposizione testimonianze riguardanti parate aeree, acrobazie o attività ad esse correlate. Come la maggior parte delle specie insulari, gli sparvieri pettovinoso sono considerati sedentari[3].
La dieta è poco conosciuta. I contenuti stomacali esaminati contengono soprattutto lucertole, insetti, scoiattoli, topi e passeriformi di piccola taglia. La morfologia di questi rapaci, i lunghi artigli e il dimorfismo sessuale molto marcato suggeriscono piuttosto che siano dei cacciatori di uccelli. Fino ad adesso ignoriamo quali siano le tecniche di caccia adottate[3].
Secondo quanto affermato da David Christie, non abbiamo alcuna informazione specifica sulle abitudini riproduttive della specie. Secondo Handbook of the Birds of the World, i due genitori uniscono le forze per costruire un unico nido dalla struttura arrotondata costituito da ramoscelli di legno secco. Sull'isola di Peleng, il nido è situato alla biforcazione tra due rami carichi di foglie, a circa 15 metri dal suolo. Le informazioni sulle abitudini riproduttive sono molto scarse. A parte il fatto che questa specie è monogama, non sappiamo nulla riguardo alla durata di incubazione e alla lunghezza del soggiorno nel luogo di nascita[3].
Gli sparvieri pettovinoso frequentano le foreste di pianura e di montagna, oltre alle fitte formazioni di mangrovie. Tollerano anche i bordi delle zone boschive e gli appezzamenti in corso di rigenerazione in prossimità dei villaggi che sorgono nelle foreste. Riescono perfino a prosperare nelle distese boschive altamente frammentate o in zone dove crescono alberi isolati o sparsi. Gli sparvieri pettovinoso vivono fino a 2000 metri di altitudine, in habitat spesso frequentati anche dall'aquila dal ciuffo di Sulawesi o dallo sparviero codamacchiata.
La specie è presente, oltre che a Sulawesi, nelle isole di Muna e Buton (al largo delle sue coste sud-orientali), nelle isole Banggai (Peleng e Banggai) e nelle isole Sula (Taliabu, Sanana e Mangole)[3].
Sono ufficialmente riconosciute due sottospecie[2]:
Secondo Handbook of the Birds of the World, questa specie non è minacciata a livello globale. Negli habitat adatti può essere addirittura diffusa e apparentemente comune. In effetti, sembra essere meno dipendente dalle foreste rispetto alla maggior parte degli altri membri della famiglia degli Accipitridi. La popolazione globale occupa una superficie di 200.000 chilometri quadrati su Sulawesi. A causa delle abitudini estremamente discrete, tuttavia, essa potrebbe essere sottostimata. Secondo BirdLife International, questi effettivi sarebbero compresi tra i 670 e i 6700 individui maturi[1].
Lo sparviero pettovinoso (Accipiter rhodogaster (Schlegel, 1862)) è un uccello rapace della famiglia degli Accipitridi originario di Sulawesi.
De wijnborstsperwer (Accipiter rhodogaster) is een roofvogel uit de familie van de havikachtigen (Accipitridae).
Het is een endemische soort uit Indonesië die uitsluitend op het eiland Celebes voorkomt. Tot de natuurlijke habitats behoren (sub)tropische vochtige laagland bossen, (sub)tropische mangrovebossen en (sub)tropische vochtige bergbossen.
Volgens Alan P. Peterson laten zich twee ondersoorten onderscheiden:
De wijnborstsperwer (Accipiter rhodogaster) is een roofvogel uit de familie van de havikachtigen (Accipitridae).
Krogulec różany (Accipiter rhodogaster) – gatunek drapieżnego ptaka z rodziny jastrzębiowatych (Accipitridae). Występuje endemicznie w Indonezji[3] na wyspach Sulawesi i Sula[4]. Nie migruje. Zamieszkuje średniej wysokości góry oraz lasy nizinne[4]. Czasami widywany na lekko zalesionych uprawach, w lasach namorzynowych lub w okolicach wsi[4]. Ogranicza się głównie do wnętrza lasu. Występuje pojedynczo, czasami można spotkać go w parach[5]. Poluje głównie na małe ssaki, ptaki, jaszczurki i owady[5]. W Czerwonej księdze gatunków zagrożonych Międzynarodowej Unii Ochrony Przyrody i Jej Zasobów został zaliczony do kategorii LC (najmniejszej troski)[3]. Wielkość populacji wydaje się stabilna.
Wyróżniono trzy podgatunki krogulca różanego[6][4]. Zauważono jednak że występują wyraźne różnice w upierzeniu pomiędzy A. r. rhodogaster a A. r. sualensis i być może stanowią one odrębne gatunki[4].
Krogulec różany (Accipiter rhodogaster) – gatunek drapieżnego ptaka z rodziny jastrzębiowatych (Accipitridae). Występuje endemicznie w Indonezji na wyspach Sulawesi i Sula. Nie migruje. Zamieszkuje średniej wysokości góry oraz lasy nizinne. Czasami widywany na lekko zalesionych uprawach, w lasach namorzynowych lub w okolicach wsi. Ogranicza się głównie do wnętrza lasu. Występuje pojedynczo, czasami można spotkać go w parach. Poluje głównie na małe ssaki, ptaki, jaszczurki i owady. W Czerwonej księdze gatunków zagrożonych Międzynarodowej Unii Ochrony Przyrody i Jej Zasobów został zaliczony do kategorii LC (najmniejszej troski). Wielkość populacji wydaje się stabilna.
Rosabröstad hök[2] (Accipiter rhodogaster) är en fågel i familjen hökartade rovfåglar inom ordningen hökfåglar.[3]
Rosabröstad hök delas in i tre underarter med följande utbredning:[1]
Vissa inkluderar butonensis i nominatformen.[4]
Rosabröstad hök kan i framtiden flyttas till ett annat släkte, tillsammans med ett antal andra Accipiter-arter. Orsaken är DNA-studier visar nämligen att kärrhökarna i Circus är inbäddade i Accipiter så som släktet ser ut.[5][6][7][8] Det medför att antingen flyttas de distinkta kärrhökarna till Accipiter eller så delas Accipiter upp i flera mindre släkten. Om det senare blir fallet kommer rosabröstad hök med största sannolikhet att flyttas till ett annat släkte, eftersom typarten i Accipiter sparvhök (A. nisus) troligen står närmare kärrhökarna än rosabröstad hök.
Trots att världspopulationen uppskattas till endast mellan 1.000 och 10.000 par och att den dessutom minskar på grund av habitatförstörelse anses den inte hotad av internationella naturvårdsunionen IUCN.[1] Utbredningsområdet är inte tillräckligt litet eller minskningen i antal inte tillräckligt kraftig.
Rosabröstad hök (Accipiter rhodogaster) är en fågel i familjen hökartade rovfåglar inom ordningen hökfåglar.
Cắt ngực màu rượu vang (danh pháp hai phần: Accipiter rhodogaster) là một loài chim thuộc chi accipiter trong họ Ưng. Nó là loài đặc hữu của Indonesia. Môi trường sống tự nhiên của nó là rừng đất thấp ẩm nhiệt đới hoặc cận nhiệt đới, rừng ngập mặn cận nhiệt đới hoặc nhiệt đới, rừng núi cận nhiệt đới hoặc nhiệt đới ẩm.
Cắt ngực màu rượu vang (danh pháp hai phần: Accipiter rhodogaster) là một loài chim thuộc chi accipiter trong họ Ưng. Nó là loài đặc hữu của Indonesia. Môi trường sống tự nhiên của nó là rừng đất thấp ẩm nhiệt đới hoặc cận nhiệt đới, rừng ngập mặn cận nhiệt đới hoặc nhiệt đới, rừng núi cận nhiệt đới hoặc nhiệt đới ẩm.
Accipiter rhodogaster (Schlegel, 1862)[1]
ПодвидыВинногрудый перепелятник[2] (лат. Accipiter rhodogaster) — вид хищных птиц из семейства ястребиных (Accipitridae). Длина тела — 26—33 см (без учёта хвоста), длина хвоста — 12—16 см[3]. Вид эндемичен для Сулавеси и ряда небольших окрестных островов (территория Индонезии)[3]. Представители встречаются в лесах от прибрежных мангровых зарослей до высоты более 2 000 м над уровнем моря[3]. Питаются мелкими птицами, ящерицами, грызунами и насекомыми[3].
Винногрудый перепелятник (лат. Accipiter rhodogaster) — вид хищных птиц из семейства ястребиных (Accipitridae). Длина тела — 26—33 см (без учёта хвоста), длина хвоста — 12—16 см. Вид эндемичен для Сулавеси и ряда небольших окрестных островов (территория Индонезии). Представители встречаются в лесах от прибрежных мангровых зарослей до высоты более 2 000 м над уровнем моря. Питаются мелкими птицами, ящерицами, грызунами и насекомыми.