Jordgubbe (Fragaria × ananassa) är en hybrid inom smultronsläktet (Fragaria), som i sin tur tillhör familjen rosväxter.
Namnet jordgubbe syftar både på plantan och på bäret. Ur vetenskaplig synvinkel är jordgubben dock inte ett bär utan ett fruktförband med nötter, då de egentliga frukterna är "bärets" gula prickar. Den är alltså en skenfrukt, det vill säga en uppsvälld blombotten. Som omogna är bären grönvita, och mognar mot allt djupare rött. Det finns också en vit variant av jordgubben, denna saknar det röda färgämnet och kan därför ätas av allergiker som inte tål de vanliga röda jordgubbarna.
Den moderna jordgubben är en hybrid som odlades fram i Bretagne i Frankrike runt 1740-talet. Den är en korsning mellan scharlakanssmultron (F. virginiana) från östra Nordamerika, kända för sin smak, och jättesmultron (F. chiloensis) från Chile och Argentina som hämtats av Amédée-François Frézier för sin storlek.[1] I Sverige introducerades jordgubbar under senare hälften av 1700-talet.
De färdigutvecklade och plockade röda jordgubbarna är fullt ätbara och äts vanligen på sommaren i Skandinavien och Finland. Jordgubbsodling i stor skala är en krävande verksamhet både när det gäller teknik och mängden arbetskraft som behövs [2]
Världens 10 största jordgubbsproducenter Nr Område ProduktionJordgubbar innehåller förhållandevis mycket C-vitamin, till och med mer än vad apelsin gör.
Efter plockning håller jordgubbarna bäst om de förvaras svalt. De kan dock tappa smaken något efter lång frysförvaring
Jordgubbar säljs oftast efter förpackningens nettovikt i kg.
Jordgubbars skrymdensitet är ca 0,5 kg/liter. I Sverige förpackas jordgubbar vanligtvis i lådor som rymmer 1 liter. Därmed väger varje låda ca 0,5 kg, vilket gör att man delar kg-priset med 2 för att få fram priset för en enskild låda.
Skrymdensiteten varierar något med hålrumshalten mellan jordgubbarna i lådan. Hålrummen beror bl a av jordgubbarnas storlek och form. I praktisk detaljhandel är denna variation försumbar.
När jordgubbar introducerades i Sverige på slutet av 1700-talet kallades de ananassmultron på grund av sitt latinska namn (F. ananassa) (jämför ananasgubbe). Ordet "jordgubbe" är belagt i svenska språket sedan 1638[5] och användes tidigare för parksmultron, men allteftersom den moderna jordgubben ersatte parksmultronet i odlingar så övertog den parksmultronets gamla namn. "Gubbe" är från början dialektalt och betyder liten klump.
Några populära sorter bland yrkesmässiga jordgubbsodlare i Sverige, med ursprungsland och ursprungsår, samt ungefärligt mognadsdatum i mellersta Sverige. I södra Sverige mognar de vanligen en vecka tidigare än angivna dagar och i norra Sverige 14-30 dagar senare.
Tidiga sorter
Medeltidiga sorter
Sena sorter
Jordgubbe (Fragaria × ananassa) är en hybrid inom smultronsläktet (Fragaria), som i sin tur tillhör familjen rosväxter.
Namnet jordgubbe syftar både på plantan och på bäret. Ur vetenskaplig synvinkel är jordgubben dock inte ett bär utan ett fruktförband med nötter, då de egentliga frukterna är "bärets" gula prickar. Den är alltså en skenfrukt, det vill säga en uppsvälld blombotten. Som omogna är bären grönvita, och mognar mot allt djupare rött. Det finns också en vit variant av jordgubben, denna saknar det röda färgämnet och kan därför ätas av allergiker som inte tål de vanliga röda jordgubbarna.