Het tienvleklieveheersbeestje (Calvia decemguttata) is een 5 tot 6,5 mm grote kever uit de familie lieveheersbeestjes of Coccinellidae. De kever komt in grote delen van Europa voor.[1] In Nederland trekt de kever vanuit Zuid-Limburg de laatste jaren verder naar het noorden.
De kever is bolvormig en wordt naar achteren breder. Op de dekschilden komen 5 grote vlekken voor, waarvan er 3 evenwijdig aan de naad liggen. Soms zijn er kevers zonder vlekken op de bruinrode dekschilden.
Als voedsel eten ze bladluizen, bladvlooien en larven van bladhaantjes.
Het tienvleklieveheersbeestje komt voor in parken, siertuinen, heggen, bossen en bosranden op de linde, berk, esdoorn, eik, wilg, iep, hazelaar, gewone vlier, sporkehout, meidoorn, den en spar.
Bronnen, noten en/of referentiesGielas dziesięcioplamek[1] (Calvia decemguttata) – gatunek chrząszcza z rodziny biedronkowatych.
Chrząszcz ten osiąga od 5 do 6,5 mm długości okrągławego, lekko wypukłego ciała. Przedplecze żółtawe o rozjaśnionych bocznych brzegach. Na każdej z jasno-brunatnawych pokryw pięć białawych, dużych plam. Czasem jednak jedna ze środkowych plam zanika lub nawet plam całkowicie brak[2].
Zamieszkuje lasy liściaste, gdzie spotykany bywa na dębach, wiązach, lipach i leszczynie[2]. Preferuje stanowiska wilgotne[1]. Często przylatuje do światła[3]. Zimuje w ściółce[2].
Występuje od Europy przez kontynentalną Azję po Japonię. W Europie podawany z Austrii, Belgii, Bośni i Hercegowiny, Bułgarii, Białorusi, Chorwacji, Czech, europejskiej Turcji, Francji, Hiszpanii, Holandii, byłej Jugosławii, Litwy, Luksemburga, Niemiec, Rumunii, Słowacji, Słowenii, Szwajcarii, Szwecji, Ukrainy, Węgier, Włoch, Wielkiej Brytanii oraz południowej i środkowej części europejskiej Rosji. Znany również z południowej Syberii[4][1].
Gielas dziesięcioplamek (Calvia decemguttata) – gatunek chrząszcza z rodziny biedronkowatych.
Tiofläckig nyckelpiga (Calvia decemguttata)[1] är en skalbaggsart som först beskrevs av Carl von Linné 1767. Den ingår i släktet Calvia och familjen nyckelpigor.[1]
En nyckelpiga med ljust brungul grundfärg, vitt huvud med ljust brungul nacke, rödgula ben och antenner, samt 10 vita fläckar på täckvingarna, fördelade i två tvärränder om fyra fläckar var och två fläckar i spetsen på täckvingarna. Kroppslängden är 5 till 6,7 mm.[2]
Det europeiska utbredningsområdet utgörs av Mellan- och Nordeuropa (utom Island och Brittiska öarna) med sydgräns ungefär vid norra Italien[3]. Den finns också i Turkiet samt via Vitryssland, Ukraina, Georgien, Sibirien, Armenien och Azerbajdzjan till Mongoliet, Kina, Koreahalvön och Japan[4]. I Sverige finns den i Götaland upp till Vänern och Vättern, Mälardalslandskapen, Ångermanland samt Norrbotten och Lappland[5] I Finland har den påträffats i södra och sydöstra delarna av landet[6].
Habitatet utgörs framför allt av fuktigare områden i skogar, skogsbryn, gläntor, ängar och undantagsvis trädgårdar.[4] Födan består av bladlöss och bladloppor[2] som den hämtar på träd som lindar, lönnar, ekar, almar, hasslar, björkar, schersminer och robinia[4].
I Nordeuropa är arten aktiv mellan april till oktober[2]. Den övervintrar i löv- och detrituslagret eller i mossa[4].
Honan lägger mellan 14 och 20 ägg på trädens blad[2].
Tiofläckig nyckelpiga (Calvia decemguttata) är en skalbaggsart som först beskrevs av Carl von Linné 1767. Den ingår i släktet Calvia och familjen nyckelpigor.