Gelésvampar, Tremellales,[1][2] är en ordning som tillhör klassen Tremellomycetes inom basidiesvamparna. Det svenska namnet kommer av att fruktkropparna, om sådana förekommer, har en geléliknande konsistens. "Tremellales" är bildat från släktnamnet Tremellus, vilket i sin tur är en diminutivform av latin tremulus (darrande, darrig), från verbet tremere (darra).
År 2016 gjordes efter molekylärfylogenetiska analyser en genomgripande revision av Tremellomycetes[3] som innebar en rejäl ommöblering och sex familjer inom Tremellales innehåller numera dessutom jästformer.
Av det som i oktober 2018 på Dyntaxa/Artportalen anses vara Tremellales har i Sverige 39 arter påträffats, varav en (skruvbusksvamp, Tremellodendropsis tuberosa) är rödlistad.[4] En del av dessa är parasiter på specifika lavar eller svampar, andra lever som saprotrofer på död ved.
Under historiens lopp har gränserna för såväl Tremellales och den svenska beteckningen "gelésvampar" flyttats ett flertal gånger och i svampfloror från sent 1900-tal innefattar "gelésvampar", då betraktad som klass, även former som idag förs till helt andra klasser, som klassen Dacrymycetes och Auriculariales (nu i klassen Agaricomycetes).[5] Går man längre tillbaka var "gelésvampar" detsamma som familjen Tremellaceae (som förvisso omfattade minst lika mycket som klassen "gelésvampar" på sent 1900-tal).[6]
Beteckningen "gelésvampar" har även använts för svampdjur inom den idag övergivna[7] klassen Myxospongia (beskriven av Ernst Haeckel 1866 som ordningen Myxospongiae[8]) och som omfattade svampdjur utan vare sig kisel-/kalkskelett eller sponginfibrer (bland annat släktena Halisarca, Chondrosia och Oscarella, vilka idag placeras i olika ordningar av klassen Demospongiae).[9][10]
Efter revisionen 2016 anses Tremellales bestå av följande elva familjer som uppvisar nedanstående släktskap:[3]
TremellalesSom systerordning placeras Trichosporonales bestående av familjerna Trichosporonaceae och Tetragoniomycetaceae, vilka tidigare förts till Tremellales.
Gelésvampar, Tremellales, är en ordning som tillhör klassen Tremellomycetes inom basidiesvamparna. Det svenska namnet kommer av att fruktkropparna, om sådana förekommer, har en geléliknande konsistens. "Tremellales" är bildat från släktnamnet Tremellus, vilket i sin tur är en diminutivform av latin tremulus (darrande, darrig), från verbet tremere (darra).
År 2016 gjordes efter molekylärfylogenetiska analyser en genomgripande revision av Tremellomycetes som innebar en rejäl ommöblering och sex familjer inom Tremellales innehåller numera dessutom jästformer.
Av det som i oktober 2018 på Dyntaxa/Artportalen anses vara Tremellales har i Sverige 39 arter påträffats, varav en (skruvbusksvamp, Tremellodendropsis tuberosa) är rödlistad. En del av dessa är parasiter på specifika lavar eller svampar, andra lever som saprotrofer på död ved.
Under historiens lopp har gränserna för såväl Tremellales och den svenska beteckningen "gelésvampar" flyttats ett flertal gånger och i svampfloror från sent 1900-tal innefattar "gelésvampar", då betraktad som klass, även former som idag förs till helt andra klasser, som klassen Dacrymycetes och Auriculariales (nu i klassen Agaricomycetes). Går man längre tillbaka var "gelésvampar" detsamma som familjen Tremellaceae (som förvisso omfattade minst lika mycket som klassen "gelésvampar" på sent 1900-tal).
Beteckningen "gelésvampar" har även använts för svampdjur inom den idag övergivna klassen Myxospongia (beskriven av Ernst Haeckel 1866 som ordningen Myxospongiae) och som omfattade svampdjur utan vare sig kisel-/kalkskelett eller sponginfibrer (bland annat släktena Halisarca, Chondrosia och Oscarella, vilka idag placeras i olika ordningar av klassen Demospongiae).
