Nummuliten (Nummulitidae), im Volksmund auch „Münz(en)steine“ genannt, sind eine Familie kreisrunder oder elliptisch geformter Einzeller aus der Gruppe der Foraminiferen (Foraminifera), in der Ordnung der Rotaliida.
Bei den Nummuliten handelt es sich um Großforaminiferen, die typischerweise 1 bis 2 Zentimeter im Durchmesser erreichen können.
Die größte rezente Art erreicht bis zu 13 Zentimeter (Cycloclypeus carpenteri), fossile Nummulitidae erreichten eine Größe von bis zu 16 Zentimetern. Die Gehäuse sind bikonvexe Scheiben, mehrkammerig und meist planspiral. Die Kammerwände bilden mit dem Kiel ein komplexes Kanalsystem, das von Cytoplasma ausgefüllt ist.[1]
Nummulitidae zählen zu den sogenannten Großforaminiferen, leben in warmen Flachmeeren und beherbergen unbeschalte Diatomeen als Endosymbionten (Zooxanthellen). Es wird angenommen, dass ihre Ontogenese über 100 Jahre dauert.[1]
Die kreisrunde Gestalt der Gehäuse hat der Familie zu ihrem Namen verholfen, von lateinisch nummulus „kleines Geldstück“.
Heute umfasst die Gruppe nur noch 11 Arten in 8 Gattungen[1]:
Ausgestorbene Gattungen (Auswahl):
Die Familie tritt in der obersten Kreide fossil in Erscheinung und erlebte ihre Blütezeit im frühen Tertiär, hier vor allem in der Tethys.
Im Paläogen (Alttertiär) war die Gruppe besonders artenreich vertreten und bildete die sogenannten Nummulitenkalke aus. Die Gattungen Assilina (†) und Nummulites sind Leitfossilien des Tertiärs.[1]
Die kalkigen Schalen der Nummuliten konnten sich nach deren Tod in erdgeschichtlicher Vergangenheit zu so großen Massen anhäufen, dass sie gesteinsbildend wurden, so beispielsweise bei den Nummulitenkalken aus dem Alttertiär. Steinbrüche in der Nähe lieferten die Blöcke aus eozänem graugelbem, feinfossilem bzw. grauem, grobfossilem Nummulitenkalkstein, mit dem annähernd 60 % der Pyramiden von Gizeh erbaut wurden. Auch der felsige Untergrund besteht aus sehr festem Nummulitenkalkstein.[2] Als Herodot Ägypten besuchte, hielt er die Nummuliten für versteinerte Linsen, Reste der Mahlzeiten der Pyramidenarbeiter. Diese Deutung als „steinerne Linsen“ (Linsensteine) ist auch in Mitteleuropa belegt, etwa in Guttaring in Kärnten, wo man leicht unzählige Nummuliten im Lehmboden findet und ein sogenanntes Feld der steinernen Linsen ausgewiesen ist.
Im Voralpengebiet in Bayern wurden Nummulitenkalksteine wie unter anderem der sogenannte Enzenauer Marmor[3] für historische Bauwerke verwendet.
Nummuliten (Nummulitidae), im Volksmund auch „Münz(en)steine“ genannt, sind eine Familie kreisrunder oder elliptisch geformter Einzeller aus der Gruppe der Foraminiferen (Foraminifera), in der Ordnung der Rotaliida.
Nummulitidae es una familia de foraminíferos bentónicos de la superfamilia Nummulitoidea, del suborden Rotaliina[1] y del orden Rotaliida.[2] Su rango cronoestratigráfico abarca desde el Paleoceno hasta la Actualidad.
Nummulitidae incluye a los siguientes géneros:
Otros géneros considerados en Nummulitidae son:
Datos: Q175868
Multimedia:
Especies: Nummulitidae
Nummulitidae es una familia de foraminíferos bentónicos de la superfamilia Nummulitoidea, del suborden Rotaliina y del orden Rotaliida. Su rango cronoestratigráfico abarca desde el Paleoceno hasta la Actualidad.
Les Nummulitidae (en français nummulitidés, et plus fréquemment nummulites), constituent une famille de foraminifères carbonatés. Les Nummulitidae sont présents depuis le Crétacé jusqu'à nos jours, elles sont particulièrement abondantes au cours de la période du Paléogène (entre 66 et 23 Ma).
Ne pas confondre avec le genre Nummulites (nom scientifique) qui fait partie des Nummulitidae.
Ces êtres unicellulaires sont formés d'un test calcaire hyalin (d'apparence transparente et vitreuse) lenticulaire, enroulé en spirale plane, poreux, pourvu de nombreuses loges. Les nummulites mesurent environ 1,5 mm à, exceptionnellement, quelques centimètres.
Le terme « nummulites » est un diminutif qui provient du latin nummulus, signifiant « petite pièce », en référence à leur forme[1].
Ce sont de très bons marqueurs stratigraphiques pour le Paléogène (entre 66 et 23 Ma).
Calcaire à nummulites.
_2.JPG)
Les anciens Égyptiens utilisaient les coquilles de nummulite comme des pièces de monnaie et les pyramides ont été construites avec des calcaires à nummulites datant de l'Éocène.
Selon World Register of Marine Species (7 janvier 2016)[2] :
Les Nummulitidae (en français nummulitidés, et plus fréquemment nummulites), constituent une famille de foraminifères carbonatés. Les Nummulitidae sont présents depuis le Crétacé jusqu'à nos jours, elles sont particulièrement abondantes au cours de la période du Paléogène (entre 66 et 23 Ma).
Ne pas confondre avec le genre Nummulites (nom scientifique) qui fait partie des Nummulitidae.
Nummulieten of Numulitidae (nummulus is Latijn voor geldstuk) zijn een familie schijfvormige eencellige foraminiferen, die behoren tot de orde Rotaliida.
Nummulieten zijn zogenaamde "grootforams", foraminiferen die meerdere centimeters groot kunnen worden. Er zijn echter uitzonderingen bekend van nummulieten die groter dan 10 cm werden. De tegenwoordig levende vertegenwoordigers van de familie zijn bodembewoners (benthisch) van tropische en subtropische ondiepe zeeën, vooral in vlakke kustgebieden. Alle tegenwoordige soorten, en waarschijnlijk ook uitgestorven soorten uit het verleden, leven in symbiose met verschillende microalgen.
De oudste fossielen van nummulieten verschijnen in het Boven-Krijt, maar de bloeitijd van de nummulieten was in het Paleogeen, met name in de Tethysoceaan. In sedimentaire gesteentelagen van deze ouderdom komen veel verschillende vormen voor en worden nummulieten gebruikt als gidsfossielen.
De skeletten van nummulieten bestaan uit calciet. Fossiele nummulieten kunnen in zulke grote hoeveelheden voorkomen dat het gesteente eruit opgebouwd is. Deze worden soms "nummulietenkalk" genoemd. De piramiden van Gizeh zijn bijvoorbeeld gebouwd van blokken Eocene nummulietenkalk. Toen Herodotus Egypte bezocht, dacht hij dat de nummulieten versteende linzen waren, resten van het eten van de bouwers van de piramides.
Een aantal geslachten uit de familie zijn:
(† uitgestorven geslacht)
Nummulieten of Numulitidae (nummulus is Latijn voor geldstuk) zijn een familie schijfvormige eencellige foraminiferen, die behoren tot de orde Rotaliida.
Nummulitidae (-po latinsky), po slovensky bežne nazývané numulity, je (sčasti vyhynutá) čeľaď veľkých dierkavcov (veľkých foraminifer). Niekedy sa klasifikuje pod názvom ? ako rad.
Vytvárali si vápnité schránky diskovitého tvaru tvorené menšími komôrkami. Veľkosť ich schránok bežne dosahovala 5-10 cm. Boli to morské bentické živočíchy. Sú známe zo sedimentov spodných treťohôr, hlavne z eocénu.
Taxón (čeľaď[1]/rad[2]) sa člení na rody:[1][3]
Latinský názov je odvodený od názvu najznámejšieho rodu - Nummulites. Tento je zas odvodený od ich tvaru - doslova znamená malá minca. Rod Nummulites definoval v roku 1801 Lamarck.
Schránky bývajú involútne, poloinvolútne a evolútne, tvorené kalcitom. Tvarom pripomínajú mince. Výrazný je ich pohlavný dimorfizmus. Dosahovali veľkosť až 15-16 cm. Obývali sublitorálne prostredie teplých morí. Sú radené k pohyblivému (vagilnému) bentosu. Majú horninotvorný význam, často tvoria veľké akumulácie vápencov[4]. Z vápencov tvorených numulitmi je postavená napríklad aj veľká Cheopsova pyramída.
Tento článok týkajúci sa paleontológie je zatiaľ „výhonok“. Pomôž Wikipédii tým, že ho doplníš a rozšíriš. 
Commons ponúka multimediálne súbory na tému Nummulitidae
Nummulitidae (-po latinsky), po slovensky bežne nazývané numulity, je (sčasti vyhynutá) čeľaď veľkých dierkavcov (veľkých foraminifer). Niekedy sa klasifikuje pod názvom ? ako rad.
Vytvárali si vápnité schránky diskovitého tvaru tvorené menšími komôrkami. Veľkosť ich schránok bežne dosahovala 5-10 cm. Boli to morské bentické živočíchy. Sú známe zo sedimentov spodných treťohôr, hlavne z eocénu.
Nummuliter (Nummulitidae, av latin: nummus, liten mynt, och grekiska: lithos, sten) är en familj av encelliga organismer i gruppen Foraminiferer. Arterna är runda, vanligen plattade och ibland av jämförelsevis betydlig storlek (några ända till 10 centimeter i diameter). De består av många små kammare; de senare anlagda lägga sig utanpå de föregående, ofta omslutande dem. Väggarna är genomdragna av ett kanalsystem.
Nummulitidae hade sin storhetstid under tidig tertiär och förekommer i största mängd i dess mediterrana utbildning i Persien, Indien, och Tibet, men även i södra delarna av USA.
Egyptens pyramider är till stora delar byggda av nummulitkalksten från eocen. Nummuliter används ofta för tidsbestämning av sediment i Tethyshavet under tidig tertiär.[1]
Familjens recenta arter lever på havsbotten i tropiska och subtropiska hav, företrädesvis nära kustlinjen.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nummulites, 1904–1926. Wikimedia Commons har media som rör Nummuliter.
Nummuliter (Nummulitidae, av latin: nummus, liten mynt, och grekiska: lithos, sten) är en familj av encelliga organismer i gruppen Foraminiferer. Arterna är runda, vanligen plattade och ibland av jämförelsevis betydlig storlek (några ända till 10 centimeter i diameter). De består av många små kammare; de senare anlagda lägga sig utanpå de föregående, ofta omslutande dem. Väggarna är genomdragna av ett kanalsystem.
Nummulitidae hade sin storhetstid under tidig tertiär och förekommer i största mängd i dess mediterrana utbildning i Persien, Indien, och Tibet, men även i södra delarna av USA.
Egyptens pyramider är till stora delar byggda av nummulitkalksten från eocen. Nummuliter används ofta för tidsbestämning av sediment i Tethyshavet under tidig tertiär.
Familjens recenta arter lever på havsbotten i tropiska och subtropiska hav, företrädesvis nära kustlinjen.
貨幣蟲（學名：Nummulites）是一種曾在新生代第三紀（Tertiary）大量生長的古老海生單細胞有孔蟲，存在於中生代末期到新生代早期。其化石呈大型扁豆狀，直徑約可達6公分。貨幣蟲的外廓呈圓形，且兩面突起，是由內部呈螺旋狀排列的小腔室組成。它們聚居在古代特西斯海洋的溫暖區域。[1]
它們的化石經常出現在屬於第三紀的岩石中，尤其是地中海沿岸地區。由於其化石可當作指準化石（Index fossils）用途，因此頗具重要性。
貨幣蟲的學名「Nummulites」之字源為「nummulus」，在拉丁文中意指「小銅板」，得名於其造型與錢幣類似的緣故。
貨幣蟲（學名：Nummulites）是一種曾在新生代第三紀（Tertiary）大量生長的古老海生單細胞有孔蟲，存在於中生代末期到新生代早期。其化石呈大型扁豆狀，直徑約可達6公分。貨幣蟲的外廓呈圓形，且兩面突起，是由內部呈螺旋狀排列的小腔室組成。它們聚居在古代特西斯海洋的溫暖區域。
它們的化石經常出現在屬於第三紀的岩石中，尤其是地中海沿岸地區。由於其化石可當作指準化石（Index fossils）用途，因此頗具重要性。
貨幣蟲的學名「Nummulites」之字源為「nummulus」，在拉丁文中意指「小銅板」，得名於其造型與錢幣類似的緣故。
地質時代 暁新世 - 漸新世 分類 ドメ貨幣石（かへいせき、Nummulites）は、新生代第三紀に繁栄した大型の有孔虫である。形状が貨幣に似た円盤状であることから、ラテン語で「小さなコイン」を意味するこの名が付いた。学名を仮名表記したヌムリテスの名でも呼ばれる。
貨幣石は非常に大型の原生生物であり、直径が10cmを超えるものもある。世界各地で発見されており、かつ生存していた時期が比較的短いため、示準化石として用いられる。全て化石種であり、現生のものは存在しない。
19世紀初頭まで、貨幣石は軟体動物腹足綱の一種であると考えられていた。有孔虫へと移されたのは1825年、d'Orbigny の研究に基づく分類学的措置である。当初巻貝と誤解されていた殻の中は不完全に仕切られた個室から成っており、そこに充填された原形質には複雑な脈管系が発達していた。これは貨幣石の細胞内物質輸送に関与していたと考えられている。
地質時代上の分布としては、新生代第三紀暁新世最後期～始新世最前期に出現、中期に大繁栄し、漸新世前期にはほぼ絶滅した。起源は現在のアフリカ付近とされ、その後テチス海、カリブ海、インド洋～太平洋の各方面へと伝播した。始新世のエジプト産石灰岩には貨幣石の化石が多く含まれ、ギザのピラミッドの石材にその姿を見ることができる。
単相（n）世代のガモント、複相（2n）世代のアガモントを経る生活環を持つ。ガモントは初室の直径が1mm、殻の直径は5～7mm程度である。一方のアガモントは初室の直径こそ20μmと小さいものの、最終的には最大12cmもの殻径となる。貨幣石に異なる2型が存在する事を見出したのは d'Burtin 1784 であるが、これが生活環中のステージに対応すると判明したのは20世紀になってからである。
貨幣石の出現初期に分化したのは N. fraasi、N. deserti、N. solitarius の3基本種であり、その後放散し種数を増やしている。現在では140種以上が知られている。
