El cap-pla, cabeçut, capgròs o cabot,[2] també sovint conegut amb el nom genèric de llíssera, (Liza ramado) és un peix teleosti de la família dels mugílids i de l'ordre dels perciformes.[3]
Pot arribar als 70 cm de llargària total.[4]
Es troba a les costes de l'Atlàntic oriental (des del sud de Noruega fins al Marroc, incloent-hi la Mar Mediterrània i la Mar Negra).[4]
El cap-pla, cabeçut, capgròs o cabot, també sovint conegut amb el nom genèric de llíssera, (Liza ramado) és un peix teleosti de la família dels mugílids i de l'ordre dels perciformes.
Cípal evropský (Liza ramada) je cípalovitá ryba.
Cípal evropský má dlouhé vřetenovité ze stran mírně zploštělé tělo. Běžně dosahuje délky kolem 35 cm. Dosahuje maximální délky 70 cm při hmotnosti 2,9 kg. Hlava je shora nad očima zploštělá. Ústa má malá, rypec je krátký a tupý. Má dvě krátké hřbetní ploutve: V první se nachází 4 až 5 tvrdých paprsků; ve druhé 7 až 10 měkkých paprsků. Řitní ploutev má tři tvrdé a 8 až 9 měkkých paprsků. Prsní ploutve jsou nasazeny poměrně vysoko na bocích, na jejich bázi bývá černá skvrna. Hřbet a boky jsou šedavé, břicho je bílé.
Cípal evropský je tažná mořská palagicko-neritická ryba. Žije v hloubkách 0 až 10 metrů.
Cípal evropský je rozšířen v severovýchodním Atlantiku od Maroka na jihu až po jižní Norsko a západní část Baltského moře na severu. Ze Středozemního moře zasahuje až do Černého a Azovského moře.
Cípal evropský (Liza ramada) je cípalovitá ryba.
Ohuthuulikeltti (Liza ramada) on kelttikaloihin kuuluva merikala. Se kasvaa yleensä noin 35 cm pitkäksi. Se elää Atlantin itäosissa Etelä-Norjasta Marokkoon, myös Välimeressä ja Mustassameressä.[2]
Koiraat kutevat ensimmäisen kerran 2–3-vuotiaina, naaraat pari vuotta vanhempina. Kutu tapahtuu syksyllä, paitsi Britteinsaarten rannikolla alkukesästä.[1]
Lajia on tavattu muutaman kerran Suomessa.[3]
Ohuthuulikeltti (Liza ramada) on kelttikaloihin kuuluva merikala. Se kasvaa yleensä noin 35 cm pitkäksi. Se elää Atlantin itäosissa Etelä-Norjasta Marokkoon, myös Välimeressä ja Mustassameressä.
Koiraat kutevat ensimmäisen kerran 2–3-vuotiaina, naaraat pari vuotta vanhempina. Kutu tapahtuu syksyllä, paitsi Britteinsaarten rannikolla alkukesästä.
Lajia on tavattu muutaman kerran Suomessa.
De dunlipharder (Chelon ramada) is een vis die vooral voorkomt in zee en brak water. Af en toe wordt de soort in het zoete water van de Benelux aangetroffen.
De soort staat op de Rode Lijst van de IUCN als niet bedreigd, beoordelingsjaar 2008.
De dunlipharder wordt 60 centimeter lang en kan 3 kilogram zwaar worden. De dunlipharder komt voor in de Noordzee, Westerschelde en de Middellandse Zee.
De jonge harder leeft in scholen, oudere harders zijn solitair. De harder trekt 's winters zuidwaarts om als het warmer wordt, weer naar het noorden te trekken. De harder leeft van voedsel dat hij uit de bodem zeeft. De harder is een van de prooidieren van de aalscholver.
Bronnen, noten en/of referentiesDe dunlipharder (Chelon ramada) is een vis die vooral voorkomt in zee en brak water. Af en toe wordt de soort in het zoete water van de Benelux aangetroffen.
De soort staat op de Rode Lijst van de IUCN als niet bedreigd, beoordelingsjaar 2008.
Tynnleppet multe (Liza ramada) er en fiskeart.
Den har en spoleformet kropp med en liten munn. De to korte ryggfinnene sitter langt fra hverandre. Overleppa har en rad med små tenner og er mindre enn hos tykkleppet multe. Den har ikke gylne flekker på gjellelokket i motsetning til gullmulte og springmulte. Arten kan bli 70 cm lang og 2,9 kg. Vanlig lengde er rundt 35 cm.
Tynnleppet multe er en stimfisk som lever på grunt vann i havet og som ofte vandrer opp i brakkvann og ferskvann. Den eter for det meste alger, men tar også små virvelløse dyr og detritus. Ofte svømmer den med snuten nesten opp i vannskorpa.
Utbredelsen strekker seg fra Norge sørover til Marokko. Den finnes også i Middelhavet og Svartehavet, og det er gjort noen funn i Østersjøen. Langs norskekysten er den en sjelden gjest nordover til Trøndelag.
Tykkleppet multe er en ettertraktet sportsfisk, ettersom den er vanskelig å få på kroken på grunn av den lille munnen. I Sør-Europa drives det kommersielt fiske etter arten.
Tynnleppet multe (Liza ramada) er en fiskeart.
Den har en spoleformet kropp med en liten munn. De to korte ryggfinnene sitter langt fra hverandre. Overleppa har en rad med små tenner og er mindre enn hos tykkleppet multe. Den har ikke gylne flekker på gjellelokket i motsetning til gullmulte og springmulte. Arten kan bli 70 cm lang og 2,9 kg. Vanlig lengde er rundt 35 cm.
Tynnleppet multe er en stimfisk som lever på grunt vann i havet og som ofte vandrer opp i brakkvann og ferskvann. Den eter for det meste alger, men tar også små virvelløse dyr og detritus. Ofte svømmer den med snuten nesten opp i vannskorpa.
Utbredelsen strekker seg fra Norge sørover til Marokko. Den finnes også i Middelhavet og Svartehavet, og det er gjort noen funn i Østersjøen. Langs norskekysten er den en sjelden gjest nordover til Trøndelag.
Tykkleppet multe er en ettertraktet sportsfisk, ettersom den er vanskelig å få på kroken på grunn av den lille munnen. I Sør-Europa drives det kommersielt fiske etter arten.
Cefal cienkowargi[3] (Liza ramada) – gatunek ryby z rodziny mugilowatych (Mugilidae).
Wybrzeża europejskie od południowej Norwegii po Morze Czarne. W Jeziorze Szkoderskim tworzy słodkowodną, osiadłą formę. Żyje w ławicach.
Dorasta do 50 cm długości. Pysk krótki i gruby. Grzbiet brązowoszary z metalicznym połyskiem. Wzdłuż boków 6–7 wąskich ciemnych smug. Brzuch biały.
Cefal cienkowargi (Liza ramada) – gatunek ryby z rodziny mugilowatych (Mugilidae).
Tunnläppad multe (Liza ramado) är en fiskart i familjen multar.
Den tunnläppade multen är silverfärgad med längsgående ränder i blått eller grönt på sidorna. Överläppen är tunn och slät (mindre än pupillens diameter[3], till skillnad från den närstående arten tjockläppad multe, som har kraftig och vårtig överläpp). Arten har ofta en svart fläck vid basen av bröstfenan.[4] Längden kan nå upp till 70 centimeter och maxvikten till 2,9 kilogram.[5]
Utbredningsområdet omfattar nordöstra Atlanten från Brittiska öarna och södra Norge till Medelhavet, Svarta havet och Marocko.[5] Har påträffats i Danmark, Sverige och Finland.[4]
Den tunnläppade multen lever i kustnära vatten och kan gå upp i brackvatten och sötvatten i flodernas nedre lopp. Den skyr inte förorenade vatten. Arten lever av alger, döda växtdelar, mindre bottendjur och djurplankton samt fiskägg och -larver.[5]
Hanen blir könsmogen vid en ålder av 2 till 3 år, honan vid minst 4 års ålder. Leken sker i öppet hav,[1] och ej norr om Engelska kanalen.[3] Honan lägger flera miljoner pelagiska ägg.[1]
Tunnläppad multe (Liza ramado) är en fiskart i familjen multar.
Зустрічається головним чином у тропічних та субтропічних водах поблизу берегів. Розповсюджена у Східній Атлантиці від Норвегії до Південної Африки, у Середземному та Чорному морях. В Україні біля берегів Криму та у гирлі Дунаю.
Довжина до 60 см, вага до 2,9 кг. Тіло витягнуте, струнке, трохи сплюснуте з боків. Верхня губа дуже вузька, зуби на ній дуже маленькі, схожі на щетину. Верхньощелепна кісточка закруглена, також вкрита маленькими зубами. Очі невеликі, жирові повіки зачаткові. Два спинних плавця розділені широким проміжком. У бічній лінії 41-46 лусок. Забарвлення спини темне, боки сірувато-сріблясті, черево біло-сріблясте. На боках 6 — 7 повздовжніх сіруватих смуг. Плавці світло-сірі або жовтуваті. Анальний плавець темний, біля основи грудного плавця темна пляма.
Зграйна морська риба прибережної зони, зустрічається у лиманах, заходить у річки, прибережні озера. Віддає перевагу водоймам з замуленим дном. Дорослі особини живляться переважно детритом та фітопланктоном, молодь — зоопланктоном.
Статевої зрілості самці досягають у 2 роки, самиці — у 4 роки. Нерест восени та на початку зими. Ікра дрібна діаметром 0,66-1,03 мм, пелагічна. Має жирову краплину діаметром 0,2 мм.
Має велике промислове значення у світі. У водах України промислового значення не має внаслідок того, що дуже рідко зустрічається.