Allactaga williamsi ye una especie de royedor de la familia Dipodidae.
Alcuéntrase n'Afganistán, Armenia, Azerbaixán, Irán y Turquía.
Allactaga williamsi és una espècie de rosegador de la família dels dipòdids. Viu a l'Afganistan, Armènia, l'Azerbaidjan, l'Iran i Turquia. El seu hàbitat natural són les estepes amb poca vegetació, on viu a altituds d'entre 360 i 3.200 msnm. Les poblacions turques estan amenaçades per la transformació del seu entorn en camps de conreu.[1]
Aquest tàxon fou anomenat en honor de W. H. Williams, cònsol britànic a Van (Kurdistan).[2]
Allactaga williamsi és una espècie de rosegador de la família dels dipòdids. Viu a l'Afganistan, Armènia, l'Azerbaidjan, l'Iran i Turquia. El seu hàbitat natural són les estepes amb poca vegetació, on viu a altituds d'entre 360 i 3.200 msnm. Les poblacions turques estan amenaçades per la transformació del seu entorn en camps de conreu.
Aquest tàxon fou anomenat en honor de W. H. Williams, cònsol britànic a Van (Kurdistan).
Der Türkei-Pferdespringer (Scarturus williamsi) ist eine Nagetierart, die in Anatolien, in Armenien, im Südosten von Georgien, in Aserbaidschan, im Nordwesten und im Westen des Iran und getrennt von übrigen Verbreitungsgebiet auch im Libanon vorkommt.[1]
Die Tiere erreichen eine Kopfrumpflänge von 10,2 bis 14,6 cm, haben einen 16,7 bis 25,5 cm langen Schwanz und werden 54 bis 143 g schwer. Die Hinterfußlänge liegt bei 6,1 bis 7,4 cm, die Ohren werden 3,8 bis 5,1 cm lang. Der Schädel ist 29,5 bis 33,2 mm lang (Condylobasallänge) und 21,4 bis 24,8 mm breit (Jochbogenbreite). Der bezahnte Bereich der Maxillare ist 6,3 bis 7,6 mm lang. Ein auffälliger Geschlechtsdimorphismus besteht nicht. Kopf und Rücken sind ockerfarben bis bräunlich, das Bauchfell ist weiß. Die Quaste am Ende des langen Schwanzes ist groß und dreifarbig. Zuerst ein basaler hell ockerfarbener Ring von 2 cm Länge, dann eine etwa 4 cm lange schwarze Zone und eine ca. 2 cm lange weiße Spitze. Die Zehen der Hinterfüße sind unten mit weichen weißen Haaren bedeckt. Die Schneidezähne sind vorne weiß. Sie stehen leicht vor. Der erste Prämolar ist relativ klein und nur halb so groß wie der dritte Molar. Ein Penisknochen fehlt. Der Karyotyp des Türkei-Pferdespringers besteht aus einem Chromosomensatz von 2n=48 Chromosomen (FN=96).[1]
Der Türkei-Pferdespringer kommt in Halbwüsten und trockenen Gebirgssteppen bis in Höhen von etwa 2500 Metern vor. Das Biotop der Tiere ist oft von Felsen und Sanddünen geprägt und mit krautiger Vegetation, sowie Halophyten aus der Familie der Fuchsschwanzgewächse und Artemisia bewachsen. Die Tiere sind nachtaktiv und werden in der Regel erst 1,5 bis 2 Stunden nach Sonnenuntergang aktiv und suchen vor Sonnenaufgang wieder ihre Erdbaue auf. Diese sind 90 bis 200 cm lang, 20 bis 80 cm tief und enden in einer Kammer mit einem Durchmesser von 12 bis 14 cm. Hin und wieder werden auch ein bis zwei zusätzliche Tunnel als Notausgänge angelegt.[1]
Der Türkei-Pferdespringer ernährt sich vor allem von Insekten und Samen, weniger von grünen Pflanzenbestandteilen. Samen bilden im Herbst den Hauptbestandteil der Nahrung, Insekten und Grünpflanzen im Frühling und Sommer. Die Tiere pflanzen sich vom späten Mai bis Juni und im August und Oktober fort. Nach einer 25 bis 30 Tage dauernden Tragzeit werden 2 bis 8 Jungtiere geboren. In Gefangenschaft gehaltene Tiere, egal ob vom gleichen Geschlecht oder Männchen und Weibchen, sind aggressiv zueinander, wenn sie zusammengebracht werden. Sie bekämpfen sich über einen Zeitraum von bis zu zwei Stunden intensiv. Danach werden sie friedlich. Die Kämpfe können zu schweren Verwundungen führen oder mit dem Tod enden.[1]
Der Türkei-Pferdespringer wurde 1897 durch den britischen Zoologen Oldfield Thomas unter der Bezeichnung Allactaga williamsi erstmals wissenschaftlich beschrieben. Später wurde die Art der Gattung Allactaga zugeordnet, dann Proalactaga, die schließlich zum Juniorsynonym von Scarturus erklärt wurde. Einige Zeit galt Scarturus williamsi auch als Synonym von Scarturus euphraticus. Scarturus williamsi ist die Schwesterart von Scarturus aulacotis. Es werden keine Unterarten unterschieden. Eine im Jahr 2016 als Scarturus cf. williamsi beschriebene Pferdespringerpopulation im nordostiranischen Kopet-Dag-Gebirge stellt eine eigenständige Art dar, deren formale Erstbeschreibung noch aussteht, oder ist nah mit Scarturus euphraticus caprimulga verwandt.[1]
Die IUCN schätzt den Bestand des Türkei-Pferdespringers als ungefährdet (Least Concern) ein.[2]
Der Türkei-Pferdespringer (Scarturus williamsi) ist eine Nagetierart, die in Anatolien, in Armenien, im Südosten von Georgien, in Aserbaidschan, im Nordwesten und im Westen des Iran und getrennt von übrigen Verbreitungsgebiet auch im Libanon vorkommt.
Allactaga williamsi es una especie de roedor de la familia Dipodidae.
Se encuentran en Afganistán, Armenia, Azerbaiyán, Irán y Turquía.
Datos: Q1763151
Multimedia: Category:Allactaga williamsi
Especies: Allactaga williamsi
Allactaga williamsi Allactaga generoko animalia da. Karraskarien barruko Allactaginae azpifamilia eta Dipodidae familian sailkatuta dago.
Allactaga williamsi Allactaga generoko animalia da. Karraskarien barruko Allactaginae azpifamilia eta Dipodidae familian sailkatuta dago.
Allactaga williamsi est une espèce de la famille des Dipodidés. Cette gerboise, présente en Afghanistan, Arménie, Azerbaïdjan, Iran et Turquie, n'est pas considérée comme étant en danger par l'Union internationale pour la conservation de la nature (UICN).
Allactaga williamsi is een zoogdier uit de familie van de jerboa's (Dipodidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Thomas in 1897.
Bronnen, noten en/of referenties
Multimedia w Wikimedia Commons Alaktaga anatolska[3] (Allactaga williamsi) – gatunek gryzonia z rodziny skoczkowatych. Występuje na stepach Turcji, w Afganistanie, Armenii, Azerbejdżanie i w Iranie[1][2].
Charakterystyczną cechą skoczkowatych są bardzo długie tylne kończyny i ogon. Ogon alaktagi anatolskiej ma około 218 mm, co stanowi około 60% długości jego ciała. Średnia długość całego ciała to 334 mm, tułowia z głową zaś 124 mm. Tylne łapy są również bardzo silnie rozbudowane – mają średnio około 69 mm długości. Futro A. williamsi ma na części grzbietowej kolor kremowo-brązowy, wnętrze uszu ciemne, kitka na ogonie jest ciemnobrązowo-czarna. Stopy tylnych kończyn – bez sierści[4].
Wymiary A. williamsiAlaktaga anatolska żyje na stepach o niskim poziomie wegetacji. Rzadko jest spotykany na terenach uprawnych. Mieszka w norach. Rozmnaża się dwukrotnie w ciągu roku. W każdym miocie rodzi się od 3 do 6 młodych[5].
Występuje na stepach tureckiej Anatolii, w armeńskiej, azerbejdżańskiej, irańskiej i tureckiej części Kaukazu, oraz w północno-zachodnim Iranie. W centralnym Afganistanie można znaleźć izolowaną populację. W pasmach górskich występuje na wysokościach od 360 do 3200 m n.p.m.[2]
Alaktaga anatolska (Allactaga williamsi) – gatunek gryzonia z rodziny skoczkowatych. Występuje na stepach Turcji, w Afganistanie, Armenii, Azerbejdżanie i w Iranie.
Allactaga williamsi är en gnagare i släktet hästspringråttor som förekommer i västra och centrala Asien.[2]
Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 107 till 145 mm, en svanslängd av 192 till 255 mm och en vikt av 53 till 137 g. Den har 53 till 72 mm långa bakfötter och 31 till 59 mm långa öron. Allactaga williamsi kännetecknas liksom andra hästspringråttor av långa bakre extremiteter och korta armar. Vid bakfötterna förekommer fem tår som är utrustade med cirka 4 mm långa klor. Dessutom har tårna styva vita hår vid kanterna. Framtassarna kännetecknas av en rudimentär tumme som saknar klo. Klorna vid de andra fyra fingrarna är bara lite kortare än klorna vid bakfoten.[3]
Denna gnagare har stora ögon och upp till 63 mm långa morrhår. Den långa pälsen på bålens ovansida bildas av hår som är upp till 18 mm långa. De är bleka nära roten, gulbrun till ljusbrun i mitten och vissa har en svart spets. Pälsens färg blir från ryggens topp mot sidorna ljusare och undersidan är vitaktig. Huvudet och svansens främre halva är mera gråbrun än bålen. Arten har vita tofsar bakom öronen. Dessutom finns en stor tofs vid svansens spets. Den är först ljus rödbrun, sedan svart eller mörkbrun och vid slutet vit.[3]
Denna hästspringråtta har två från varandra skilda populationer, den första från Turkiets asiatiska del (Anatolien) till Azerbajdzjan (kanske även angränsande områden av Ryssland) och nordvästra Iran och den andra i centrala Afghanistan. Arten vistas i regioner som ligger 360 till 3200 meter över havet. Den lever främst i stäpper och besöker ofta jordbruksmark. Ibland syns Allactaga williamsi intill vägar som korsar mindre skogar. Populationen i Afghanistan listas ibland som underart, Allactaga williamsi caprimulga, och några zoologer godkänner den som art.[1]
Arten är nattaktiv och hoppar nästan alltid på sina bakben. Den använder svansen för att hålla balansen eller ibland som extra stöd. Allactaga williamsi gräver enkla underjordiska bon med en tunnel och en kammare vid slutet. Under sommaren är gången ofta 90 till 110 cm lång och den ligger bara 20 cm under markytan. Vinterboets tunnel kan vara upp till 200 cm lång och den ligger 45 till 80 cm djup. Nästet fodras med torrt gräs, mjuka rötter och ibland med hår från getter. Denna hästspringråtta håller från mitten av oktober till början av mars eller kortare vinterdvala. Ibland vaknar den, även vid en temperatur av -4 C°.[3]
Denna hästspringråtta äter främst frön samt gröna växtdelar, blommor och rötter. Den skapar inget förråd i boet. Arten faller ibland offer för berguv (Bubo bubo) och den dödas sällan av minervauggla (Athene noctua).[3]
Enligt en studie från Turkiet sker parningen under senare våren och honor som gav di åt sina ungar observerade från juni till augusti. En kull har 3 till 6 ungar som vid födelsen är nakna, blinda och döva. Ungarna diar sin mor 40 till 45 dagar. Söder och öster om Kaukasus kan honor ha två kullar per år. Den maximala livslängden i naturen uppskattas med två år och exemplar i fångenskap levde upp till tre år.[3]
Regionalt hotas arten när stäpper omvandlas till jordbruksmark.[1] Allactaga williamsi påverkas även av kemikalier som används inom jordbruket.[3] Hela beståndet listas av IUCN som livskraftig (LC).[1]
Allactaga williamsi är en gnagare i släktet hästspringråttor som förekommer i västra och centrala Asien.
Країни поширення: Афганістан, Вірменія, Азербайджан, Іран, Туреччина. Висота проживання варіюється від 360 м над рівнем моря на заході свого ареалу, в 3200 м над рівнем моря в Афганістані. Цей вид зустрічається в степових районах з рідкісною рослинністю. Рідко зустрічається в оброблюваних землях.
Цей вид живе в норах, і дає два приплоди на рік від 3 до 6 дитинчат в кожному.
Степ значно скоротився в останні десятиліття в Туреччині. Цей вид зустрічається в кількох природоохоронних територіях.
Allactaga williamsi là một loài động vật có vú trong họ Dipodidae, bộ Gặm nhấm. Loài này được Thomas mô tả năm 1897.[2]
Bài viết về một loài thuộc bộ Gặm nhấm này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Allactaga williamsi là một loài động vật có vú trong họ Dipodidae, bộ Gặm nhấm. Loài này được Thomas mô tả năm 1897.
윌리엄스뛰는쥐 또는 윌리엄스저보아(Allactaga williamsi)는 뛰는쥐과에 속하는 설치류의 일종이다.[2] 아프가니스탄과 아르메니아, 아제르바이잔, 이란 그리고 터키의 토착종이다.
